Vaknade sent. Helt plötsligt har nio på morgonen blivit sent för mig. Att hinna gymma var bara att glömma. Morgonpromenad, med en glad schäfer, friskt väder & bra musik i öronen var nog så bra att börja dagen på. Jag skulle kunna gå på i all evighet om jag inte hade en tid att passa. Funderingar kring allt och ingenting går på hög varv i mitt huvud för tillfället. Jobb med min fina vän Helena gjorde att tankarna höll sig på rätt ställe. Mysigt att jobba med någon man känner så bra!
Timmarna på serveringen gick fort. Känns bra att ha fått in några timmar med jobb i helgen, behövs med all sannolikhet!
Ett snabb besök hemma för middagsintag innan resten av kvällen har spenderats i Sandras extremt stora säng med henne och min andra projektkamrat Sara. Sista förberedelserna inför morgondagens föreläsning..! woop woop.
Känns som vi nyss började med detta projekt, var i för sig i augusti, men ändå. Vi hann även bolla lite framtidsfunderingar. Ångest. dubbel. trippel. ångest. Jag gillar inte att tiden går fort längre, den kan gärna få gå i snigelfart. En snigel som har tappat sitt glid. Så fort kan tiden få börja gå nu. Snigelfart utan glid. Jag hinner inte med, med något, jag hinner inte med mina egna funderingar. Om mindre än tre månader ska ansökan om universitet vara inne. Enligt egna erfarenheter går tre månader fort. För fort. Just nu vill jag bara leva kvar på gymnasiet, i min naturklass, med mina naturliga lärare. Tur jag har fyra och en halv månad. 4½. Med dom & allt vad sista halvåret innan studenten innebär.
Vill allra helst krypa ner under täcken bredvid bästa grå och sova bort alla funderingar. Men just nu måste jag fortsätta fokusera på projektarbetet. Heja oss imorgon!
.
When nothing goes right. Go left!
