Vardagskvällar med lyx

I måndags var det dags för min & D årsdag, innan visste jag inte mycket förutom att jag skulle få mat i magen. Det kändes extra lyxigt att locka håret och måla läpparna röda på en annars helt vanlig måndag, fast hädanefter kommer den femte december inte var helt vanlig. 

Han tog mig till pinchos, en app- och tapas resturang, vi har pratat väldigt länge om att besöka denna resturang men det har varit helt omöjligt att få plats de dagarna vi har velat gå dit. Det var hur mysigt som helst och ett roligt koncept, speciellt om man var ett mindre sällskap. Vi delade på tio rätter, allt från stekta räkor till svamprisotto.

Därefter gick vi på ett av stans mysiga caféer resten av kvällen. Så himla mysigt och lyxigt med en sån här kväll i början av veckan.

Denna vecka har jag suttit hemma med exjobbet, känns väldigt skönt och lyxigt att kunna vara hemma med hundarna och dessutom kunna utnyttja dagen precis som man själv vill. Som igår när det var strålande sol passade jag & hundarna att ta en mils powerwalk och boosta D-vitaminer mitt på dagen, annars är det alltid mörkt när jag kommer hem denna tid på året.

På kvällen kom Sara förbi, sushi och mys hela kvällen, och det är så galet att trots att vi endast har träffats en gång tidigare i sommar över en fika så var det ett helt år sedan vi sågs sist. Men ändå kändes det som jag träffade henne förra veckan. I henne vilar inga som helst ledsamheter och jag blir alltid så fylld av energi efter en stund med henne. Jag är så evigt tacksam att vi hamnade i samma klass för snart åtta (!!) år sedan. Vänskap kallas det.

Ikväll blir det julmys-knytis med 30 andra jägmästare men först, en dag med exjobb.

IMG_2901

Andra advent

Fantastiska helgen, och andra advent

November bjöd på allt ifrån strålande sol, snö, grått och mycket regn. I vanlig ordning avrundades november med SVK Västerbottens årliga novemberutställning, utställningspremiär för Era och trots många fina motståndare så slog hon till och blev BIS-valp tvåa med en jättefin kritik. Fina rara lilla valp, som i skrivandes stund redan hunnit fylla 9 månader och förgyller varje dag och har en förmåga att smälta sig in i allas hjärtan.

November innehöll en salig blandning. Men nu är vi här, årets mysigaste månad. December och redan är det andra adventsljuset tänt.

En lugn morgon framför julkalendern som är SÅ mysig i år, ska följa varenda avsnitt i år. En snabbtitt på mailen, sedan hamnade jag här på bloggen med morgonens andra kaffekopp innan jag & hundarna ska klä på oss för en långpromenad i snön som yr utanför fönstret. Igår hade vi strålande sol med kyliga – 18 grader och idag snöfall och lite mildare. Älskar detta väder mot de plusgrader och regn som det har varit allt för mycket av på slutet. Har ett mål att det ska bli mycket skidåkning denna vinter för att preppa inför vårvinterturerna till fjällen. Som jag älskar vintern!

Ikväll åker lilla familjen tillbaka till Umeå för årets sista skolvecka, därefter blir det att skriva exjobb hemifrån. Det ska bli så härligt att få komma hem en längre period & verkligen hinna träffa alla här hemma. En Sundsvallsresa och en Stockholmsresa är inplanerad nästkommande vecka, där det kommer bli mycket hundmys och julmys. Det ska bli så roligt att få träffa vännerna där nere, både i Stockholm och Sundsvall. Men även att få pussa på en farbror Arcas och få träffa Eras kusin Spira, som bara är några dagar yngre än Eris. Det var ju ett tag sedan nu. Samtidigt som jag kommer så i väl ihåg när vi satt på hotellrummet, för snart exakt ett år sedan, efter en dag på Stockholms hundmässa och började prata om ”Tänk om det blir så att vi får varsin vorstehvalp till våren, hur kul hade inte det varit” och nu står vi här med varsin 9 månaders ”valp” som dessutom är kusiner. Tänk hur det kan bli. Tänk så bra det kan bli.

Kommande vecka kommer innehålla mycket exjobb men även många andra roliga påhitt, vi ska verkligen maxa julkänslan nu fram till jul. Imorgon har jag fått order att inte boka upp mig under kvällen för vi ska iväg och fira årsdag, jag & min D,  vad vi ska hitta på vet jag ännu inte.

På tisdag vankas en efterlängtad myskväll med en saknad vän som varit i Australien och sedan hon kom hem har våra scheman inte matchat, men på tisdag så. Äntligen. Onsdagskväll blir vi ett heeelt gäng jägmästare som ska ses för julknytit då många åker hem till deras hemstäder till helgen för att avrunda torsdagskvällen med pepparkaksbyggetävling med tre favoriter. Sedan på fredag packas bilen full för en jul hemma i Övik.

Men först, andra advent. Och nu är det dags att knyta på sig kängorna, det är nämligen fem hundar som är sugna på att ta sig ut i snön. Så även jag.

KRAM, och trevlig advent.

15303779_10154211381947689_1461620596_o

Glittriga löv & längtan efter julmusik

Det har varit lite tyst här under några månader, och en hel höst har snart hunnit passera.

Vi har hunnit rest till fjällkedjan för fjällträning och enda ner till Enköping för fältträning. Vi har hunnit starta igång en träningsgrupp med 14 deltagare här i Umeå där vi ses en gång i veckan för lydnadsträning. Era har även hunnit bli åtta månader och jag är så glad i den här lilla bruden. Ett riktigt lyckorus. Även hunnit komma halva tiden av mitt examensarbete (10 av 20 veckor!).

Vi har hunnit varit hemma i Övik några svängar, och hunnit träna hund med några saknade inspiratörer där hemma. En hel del jakt har det blivit med stövarna med både lyckat och mindre lyckat resultat. Vi har hunnit försökt ta vara på de fina höstkvällarna med svampjakt och middag ute i skogen men nu när mörkret har kommit försöker vi ta tillvara av friluftstiden under helgerna, och njuta av utetid på kvällarna, så gott som det går.

Allting rullar på i ett fastligt tempo och jag tror bestämt att en höst aldrig har gått så fort tidigare. Men jag är så extremt glad att jag har delat denna höst med den där grabben som jag började träffa för exakt ett år sedan. Han som är lugnet själv och som får bra dagar att bli ännu bättre och sämre dagar att bli bra. Han som tycker att alla mina påhitt är bra och som säger du är bäst, jag älskar dig varje dag. Han är guld.

Men nu står vi här, måndagsmorgon och sista oktober. Sakta men säkert börjar jag se framemot decembermånad, tidiga morgnar med julkalendern, julmarknader, julmusik och en stor del av månaden hemma i Övik & annat roligt inplanerat. Och även en årsdag med favoriten. Men även den kommande novembermånaden har många guldkorn att vänta även om den kommer innebära en hel del skolarbete, då jag & några klasskompisar börjar läsa dubbelt från och med imorgon. Framförallt hoppas jag att denna månad kommer bjuda på en och en annan snöflinga, då det märks att vintertiden har kommit med sina tidiga mörka kvällar. Och visst vore det lite mysigt med en vit omgivning.

Men tills dess ska jag njuta över frosten som gör alla löven fulla av glitter och många härliga timmar ute med hundarna trots mörka kvällar som paus i allt pluggande.

  
  
  
  

Sommarlivstecken & den där kärleken till en fyra månaders Era

En lördagsmorgon den åttonde juli, andra koppen morgonkaffet & tanken kom till att bloggen minsann måste få bli uppdaterad.

En början av en sommarlördag med tända ljus, sommarfrukost och nyhetsmorgon till trötta hundar som precis intagit frukost dom också och fått springa av sig lite ute. De andra i huset har ännu inte vaknat och Eras djupa trötta andetag känns mot min hud. Hon som alltid vill ligga nära och mysa.

& den där lilla hunden. Som faktiskt har hunnit bli över fyra månader gammal. Jag tror inte jag skulle kunna vara mer nöjd över henne.

Fyra månader gammal och så mycket kärlek till den här lilla valpen med lite för långa öron, och de där små släpandes tassande stegen. Även tänderna tappas en efter en och man kan hitta små valptänderna lite här och där. Sånt som hör till valptiden.

Era är med mig varje dag på jobbet, som kollega ute i skogen och på kontoret. Och det fungerar så förvånansvärt bra, hon anpassar sig så bra till dagens arbetsuppgift, om det så är att ligga och sova på kontoret hela dagen eller följa med  ut på inventeringsjobb.

Jag vet att den här lilla prickiga valpen med chokladrumpan mest troligt kommer ge mig gråa hårstrån och att vi i vissa perioder inte kommer vara helt eniga, men i vilket hundliv är det inte så?

Dryga fyra månader gammal och hon ger mig så mycket positiv energi med sitt glada & kärleksfulla beteende, en valp som anpassar sig till sin omgivning och miljö på ett stabilt sätt. Vi har även börjat träna lite smått och vi har inte alls haft bråttom utan njutit till fullo av valptiden, men nu är vi igång lite smått och det är så kul. Så kul.

I skrivandes stund hör jag de där små släpandes tassarna komma från köket med riktning mot vardagsrummet, och just där kikar hon fram med sitt rävgosedjur som hon haft sedan första dagen hemma. Och när hon får syn på mig kisar hon de där små hjärtliga ögonen, öronen bakåt och svansen går som en visp, lite oregelbundet sådär åt alla möjliga håll. Och jag undrar, hur mycket är det möjligt att älska en fyra månaders vorstehvalp egentligen? Oändligt mycket är mitt svar. 

    
    
    
 

Sommarkväll

Kvällarna har visat sig från sina bästa sidor men istället har det varit grått under dagen & även regn större del av denna lördag. Men nu strålar solen så jag & hundarna passar på att njuta av dagens första & sista solstrålar. 

En lördag på upptäckstur med Nittra & Era. Sedan tog jag & Hako & sprang åttakmsvängen. Man får passa på att vara ute när regnet höll sig som mest borta men som sagt, lappa dagens solstrålar står på schemat just nu med en vorstehvalp som gör av med dagens sista krafttag. Hon är så otroligt fin & go den där Era. Tänka sig att det blev en liten Era som kom till mig 2016 trots allt. Och världens bästa lilla Era dessutom.

Imorgon. Umeå, valpträff med Era & Js lilla jämthundsvalp, samt grillning med några av Umeås bästa. En ledig måndag vankas för exjobbsmöte på SLU samt vaccination för en viss Era. Alltså redan?! Hur tokfort går inte tiden egentligen!

  
 

Ett halv år & med framtiden under våra fötter

För några dagar sedan var det exakt sex månader sedan jag blev sambos på riktigt med världens bästa grabbar. Jag kan inte riktigt bestämma om det känns mycket eller lite. Men kanske framförallt kan jag inte riktigt förstå hur jag klarat mig tidigare utan denna pojke & hans två följeslagare.

 Tittat på detta meddelande som jag fick tidigare idag om & om igen. Nyper mig i armen att tillfälligheten gjorde att det blev VI! Så ett halv år & förhoppningsvis mångamånga fler. För vad jag älskar  vårt genuina gemensamma intresse till hundar & friluftslivet.

En lördag i maj hos en fin vän som snart ska gifta sig!! Så allt från bröllopsplanering till meningen med tillfälligheter hann diskuteras över en kopp te. Och det känns så underbart att vara på hemmaplan igen! 

Uppladdning inför morgondagen, några timmar i Holmensskogar, hundträning & träning med papsen står på schemat. Pepp! 

Men kanske mest pepp på att halva tiden har gått på Daniels resa, och alltså om tre veckor flyttar vi ut till landet & blir återigen sambos med våra tre håriga barn! 

Och den där minsta i skaran, vad jag är glad i denna hund! Så otroligt folkkär, trygg & mysig brud med ett driv som man kommer få jobba med. Första träningen med gänget tidigare i veckan & det är såå roligt att vara tillbaka med hundträningen! 

Den här sommaren. Den har all potentiall att bli den bästa nånsin!   

    
 

Den senaste tiden!

   
   
En onsdag-lördag i fjällen med några härliga vorstehfolk i ett alltid så härligt Klimpfjäll med fint väder & bra skidföre.   

    
 En söndag i Östersund & Lilla Era som flyttade hem!

En vecka i Umeå med mycket besök, hejdån, sista redovisning & ett sommarlov.   

 Och lilla Era. En så go & glad brud. Och det ska bli så spännande att se vad det blir av denna Lillis. Tänk att hon faktiskt är här nu!   

Just nu; en sen frukost i strålande sol & sommarvärme. På plats i Ö-vik & en ledig vecka står framför oss. Vi hade många planer för veckan men kanske tar de vändning. Det hoppas iallafall jag & Hako, så ja ni kan ju gissa vem som kanskekanske kommer hem från Skåne över långhelgen!

Jämtlandsdagar.

Lämnade ungarna (hundarna) hemma hos mamma & pappa på lördagsmorgonen för att sedan fortsätta bilen mot okänd mål. Överraskningshelg för Daniel som var helt ovetande vad som väntades.

Okända målet var Östersund. Och först ut var ett efterlängtat besök hos Era & resten av vildskinnarna. Tänka sig, att om en vecka är hon hos mig.

Hann även krama om Sundsvallsbrudarna som var på genomresa i Östersund. Därefter fortsatte bilen tills vi kom fram till Frösö Park hotell där jag hade bokat in oss på en natt.

Jag som älskar att bo på hotell. 

En kväll inne i Centrum med middag på Sir Winston och drink på en av Östersunds alla pubar fick avsluta lördagens aktivitet innan vi begav oss tillbaka till hotellet.

Söndagens mål var Gåxsjö och alla lamm. Men först hann jag krama om en saknad Sofie och prinsarna på hotellets parkering. Och en önskan att mer tid hade funnits att hinna umgås ännu mera.

Gåxsjö, den finaste herrgård och alla lamm alltså. Speciellt söt var lilla Lasse som hade blivit bortstött från sin mamma men som fick hänga med oss på gården. Och som somnade vid fötterna när vi satt och fikade. Sötaste. 

En rätt fullsmockad jämtlandssemester ack en otroligt bra sådan. Och visst är det något speciellt med Jämtland, den där närheten till fjällen.

Ett gäng bilder från mina lediga dagar, nu väntas hårt plugg för att redan på onsdag väntas fjällen. Sedan på söndag. Då ni. Ett återbesök till Östersund för att hämta hem lillbruden.

   

    
    
    
    
 

Välrastade hundar, nyskrubbat golv & kläder på vått

Eget arbete veckan ut & tid att styra & ställa som man vill. 

Ledig förmiddag tänkte jag då när jag kollade ut genom fönstret. Strålande sol & stövarna fick vara sällskap i en mils traskande i vårsolen & med fågelkvitter i öronen. Ljuvligt.  

 Väl hemma igen har vi (jag, medan Lucas & Hako har legat utslagna!) skrubbat golv, sprungit några vändor till tvättmaskinen & börjar packa. Redan imorgon åker jag hem för att vara med Storebror & jobba med grupparbetet om Bioolja & pyrolys hemifrån. 

På fredag kommer mina tre grabbar & en bushelg väntas. Daniel är helt omedveten om vad som väntar & har endast fått en packlista att följa. Och jag längtar typ ihjäl mig efter hela helgen, så många gobitar att se framemot. Men vad som vi ska hitta på kan jag ännu inte avslöja, vill ju inte att informationen ska läcka till honom… 😉 

Och hörni! 12 dagar kvar tills Era flyttar in. Det börjar närma sig, & som jag längtar efter min lilltjej. Tänka sig att jag ska bli med valp igen. Åh!

 

Era fyra veckor!

En visit till Östersund & dessa sju tjockisar! Vi är inne på halvtid, och om knappa fyra veckor får jag hämta hem henne. Som jag längtar!

Världens bästa belöning med valpmys efter jobb i påskdagarna, det kan man lugnt säga. 

Dagen har bjudit på underbart väder, hoppas det fortsätter i samma anda imorgon. Då väntar utedag med angling med mina favvograbbar. Hade kunnat vänja mig att ha långledigt lite oftare. Så fantastiskt underbart! Heja!