Tänka sig vilken bra sommar det blev. Jag har verkligen hunnit med det jag har velat, plus lite till. Träffat folk som jag tycker om. Tagit vara på de ljusa kvällarna. Och fokuserat på mitt nya jobb som holmenanställd. Om man skulle klaga på något, så skulle det nog ändå vara mitt knä, som har gjort att träningen nästan uteblivit helt & halvmaran kommer ställas in för mig. Ändå har jag hunnit med ett lopp i sommar 19 km och är mitt längsta så här långt. 

Idag hade jag en hel del saker att bocka av på min ”att göra lista”, som exempelvis packa ihop hela sommaren. Men det kändes inte allt för skoj, istället började jag dagen med en promenad med hundarna & precis när jag passerade brevlådan på hemvägen kändes vädret allt för höstigt och härligt för att gå in så vi fortsatte att gå. Egentligen skulle jag ha haft Nittra i total vila men hon var så olycklig av att stanna hemma, så hon fick följa med en sväng. Ibland inbillar jag mig att Nittra är dålig, och oftast är det bara jag som märker det, så kanske är det en inbillning. Eller är det för just jag kan Nittra innan och utan, förutom att hon går orent på ena frambenet och ibland haltar tycker jag att hon har börjat flåsa kraftigt när det inte är särskilt varmt eller i en stressig miljö. 

Vi har bokat tid för undersökning om två veckor prick, så får vi se vad som spökar hos mitt lilla troll. Tills dess är det väl egentligen vila som gäller för henne, och det finns inte en chans att hon pallar med fem dagar i fjällen så hon får bli hemmavid i veckan & helgen. 

Nåväl, när jag väl kom hem var jag sugen på att inhandla några saker till lägenheten, egentligen var det väl bara en sak som följde med hem som jag hade planerat, men jag tycker jag fyndade mycket annat bra också till min kära lägenhet!

När jag väl var hemma igen var det dags för packningsrejs. Jo tjena…! Men nä, inte nu heller kände jag för det. Utan istället började jag prata med Emma om kennlar & satt några timmar för länge än tänkt vid datorn. Det var länge sedan jag var så intresserad av MH, MT, & hundstatistik som nu. 

Lämnade vakthundarna hemma och åkte in till stan för att möta upp Rebecka, middag på vårt mysiga café och en gråtfilm i hennes mysiga lägenhet. Kanske det som jag kommer sakna allra mest, just våra oändliga kvällar i hennes (nåväl, den är ju nästan min nu också) lägenhet. 

Jag fick mig världens bästa present, ett evighets armband & en kortlek, där hon hade klistrat på 52 anledningar. Det kan ha varit den finaste presenten jag nånsin har fått, i hela mitt liv. Armbandet pryder min vänstra handled & jag blir så glad att jag har världens finaste vänner. Kan man ha haft mer tur med vänner än jag, egentligen? 

Hörni, det börjar bli sent. Imorgon står verkligen packning på prio ett. Men en lunchdejt med två fina tjejer är också inplanerad, det gäller ju att passa på, än är inte sommaren riktigt över. 

10628379_10152328740422689_3060513760719117761_n

Annonser